Blågult 2025: fem ögonblick som visade att svensk poker fortfarande är på hugget

Det finns pokerår som känns som transportsträckor: lite resultat här, några finalbord där och en allmän känsla av att Martin Jacobson väntar på nästa stora grej. 2025 var inte ett sånt år för Sverige. Snarare tvärtom.

Det var året då svensk poker kändes både vass och bred samtidig. Det slogs rekord online, det blev tunga livefält i Barcelona med svensk accent och ett WSOP där, återigen, en svensk ikon nästan (nästan!) knäckte koden.

Här är fem blågula ögonblick som vi tycker definierade pokeråret 2025 – i svensk anda.

1) Simon “C. Darwin2” Mattsson tar över SCOOP-historien

Vissa spelare vinner. Andra spelare bygger en karriär på att vara “bra över tid”. Och så finns det de där som helt enkelt skriver om topplistorna så att alla andra får anpassa sig efter nya siffror.

I maj blev Simon Mattsson ensam ledare i antal SCOOP-titlar genom att vinna sin 12:e, när han tog hem en NLHE Turbo PKO och passerade den tidigare delade toppen.

Det som gör det så brutalt imponerande är inte bara “12” som siffra – utan att SCOOP-titlar i praktiken är en blandning av sprint, krig och psykologitest. Du behöver tåla varians, läsa fält, hålla disciplin och, ja, dessutom vinna när det väl gäller.

Mattsson gjorde 2025 till ännu ett av de där åren då man nästan måste börja prata om vederbörande med ett nytt språk. Inte “svensk stjärna”, utan snarare en av de definierande turneringsspelarna i sin generation.

2) Viktor Blom går djupt i WSOP $10k O8 och påminner Vegas om vem han är

Det finns en särskild musik i ett WSOP-finalbord på 10k-dollarsnivån: korten smäller hårdare, misstagen blir dyrare och alla runt bordet kan spelet på en nivå där “bra” knappt räcker som ord. Framförallt när vi snackar Event #9: $10,000 Omaha Hi-Lo 8 or Better Championship.

Där tog Viktor “Isildur1” Blom sig hela vägen till finalbordet och slutade 4:a för $152,315. En sådan placering ser “stabil” ut på papper men är i verkligheten ett rejält mandomsprov. Många av Vegas-proffsen (läs Negreanu) ser detta som en prestigeturre av rang och du måste klara av flera dagar av press varvat med beslut som sällan känns bekväma.

Och just i år kändes som ett år där Viktor återigen spelade med den där gamla frenesin. Han är inte där för att “hänga med”, han är där för att vinna – även när spelet är långt från den renodlade NLHE-myt som folk fortfarande associerar honom med.

3) Blom igen – denna gång som runner-up i $10k Championship

Om event nummero nio var beviset på att Blom är farlig i mixed/O8, så var $10k Limit Hold’em Championship ett ännu tydligare statement: han kan gå hela vägen i en disciplin där tålamod och precision är allt.

Event #41: $10,000 Limit Hold’em Championship såg svensken ta sig hela vägen till en heads-up, som tyvärr slutade i förlust. $188,295 inkasserades likväl.

Det är svårt att översätta limit-hold’em till rubriker, för det ser inte alltid dramatiskt ut. Men det är ett format som straffar minsta slarv och belönar den som orkar vara exakt i tusen små beslut.

Att komma tvåa i ett Championship är inte “nästan” – det är elitklass. Det sätter även det hela i perspektiv. Hemmavid tar vi in poker som ett snabbt flöde där det blandas highlights, streamklipp, casino utan svensk licens och nyöppnade pokerappar. Samtidigt sitter en svensk i Vegas och gör det svåraste jobbet i branschen: spela solid poker, länge, och mot världens bästa spelare.

4) Niklas “Lena900” Åstedt gör EPT Barcelona till en svensk high roller-scen

Barcelona är en av de där platserna där poker känns som sport på riktigt: ljuset, publiken, pressen och fälten som blandar superstjärnor med livsfarliga “okända” spelare som egentligen inte är okända alls. Och så lite siesta i eftermiddagssolen, förstås.

Niklas Åstedt låg dock inte på latsidan med avslagen Estrella. Han hade ett starkt Barca i två av de tyngre eventen och slutade först 6:a för €78,700 i en €20,000 NLH: Unlimited Re-Entry. Och därefter på en 4:e plats i klassiska €50,000 Super High Roller 2nd Chance för hisnande €195,300.

Det här är inte bara fina cashar. Det är en signal om att svenska proffs vågar sig in i High-rollers med stora inköp. Åstedt är just en av dessa och det ska bli mäkta intressant att följa Lena900 på livefronten även nästa år.

5) Anton Suarez tar sig till EPT Main Event-finalbord

Vi fortsätter i Barcelona, men denna gång i Main (€5,300). Anton Suarez är inte blyg för att gå djupt i turneringar över hela världen, men det var längesen det blev en deep rackare i ett större Main-event (en andraplats i Prag 2022). Det kan låta bortskämt, men vi vill ju att alla svenskar ska vinna hela tiden!

Men nu var det dags igen. Anton slogs mot över 2000 spelare som hade fått tag i 50K SEK vardera. Han gick in i dag 6 med momentum och slutade till sist 6:a för €291,800. Trist då det var mycket snack om att tangera sin grannes (!), Simon Brandströms, rekord som vinnare i EPT Main Barcelona. Nåväl. Vi gratulerar Anton till en prestigefylld placering och spännande rail för alla svenskar.

Starkt år – trots motvind på hemmaplan

Det som gör året extra laddat är kontrasten mellan internationell framgång och svensk verklighet. Hemma har pokern haft det skakigt – och vad som hände häromdagen på Krukan vet nog de flesta redan om vid det här laget.

Samtidigt är det just här som vi tycker svensk poker visar sin märkliga styrka: när möjligheterna för spel krymper hittar scenen ändå vägar framåt. Och 2026 kan bli ett viktigt sånt kapitel när exempelvis SweMOP (Swedish Masters of Poker) får sin premiär i april – med festivalupplägg och internationell inramning.

Om 2025 var året då Sverige satte tonen vid borden ute i världen, så kan 2026 bli året då vi, trots allt, börjar bygga mer av den tonen även för spelarna som faktiskt vill ha en seriös, trygg och levande pokerkultur att kliva in i.