När Sydsvenskan kontaktade Svenska Pokerförbundets ordförande Mauritz Altikardes inför sin rapportering om Staffanstorpsmålet handlade hans kommentarer om svenska pokerklubbars förutsättningar och dagens licenssystem.

Några av synpunkterna fick plats. Men den större frågan förtjänar betydligt mer utrymme: hur ska svensk klubbpoker kunna bedrivas inom ett regelverk som faktiskt fungerar?

Sydsvenskans artikel bär rubriken ”Pokerklubb i byskolan – så skapades ett hemligt kasino i Staffanstorp”. Redan där är berättelsen etablerad. I ingressen beskrivs hur pokerspelarna ”vallfärdade” till lokalen. (sydsvenskan.se betalartikel)

Hemligt kasino. Vallfärdande spelare. Miljonbelopp.

Ordvalen gör något med läsarens bild av verksamheten. Dessutom visar det att journalister inte själva har förståelse om vår hobby – eller så har man det och väljer laddade ord för att få klicks.
Därför finns det anledning att granska även dem som rapporterar och vara kritisk när man läser artiklar som berör pokern i Sverige.

Vid tillslaget i juni 2024 befann sig 13 spelare i lokalen. Det säger inte hur många som varit där under andra kvällar, men det är en konkret uppgift att ställa mot den dramatiska inramningen.

Facebookgruppen hade enligt åklagarens bevisuppgift 425 medlemmar. Klubbens medlemsregister innehöll över 300 personer. Det bevisar inte att verksamheten varit öppen i alla avseenden, men gör det rimligt att fråga vad beteckningen ”hemligt” egentligen tillför läsarens förståelse.

Svenska Pokerförbundet begär ingen förskönande rapportering. Vi begär precision. En pokerklubb ska kunna granskas hårt utan att varje beskrivning behöver förstärka bilden av en undre värld.

Allvarliga anklagelser kräver saklighet

Fyra personer står åtalade i Lunds tingsrätt. De två som enligt åklagaren drivit verksamheten åtalas för olovlig spelverksamhet, grovt brott, näringspenningtvätt, grovt brott, och grovt bokföringsbrott. En av dem åtalas även för bokföringsbrott av normalgraden.

En närstående åtalas för näringspenningtvätt, grovt brott. Den fjärde personen åtalas för medhjälp till olovlig spelverksamhet, grovt brott. Det åtalet omfattar både lokalupplåtelse och påstådd hjälp med bland annat lokalsökande, kontakter med fastighetsägaren och ekonomihantering.

Domstolen ska pröva dem och försvarets invändningar. Förbundet tar inte ställning till de enskildas skuld.
Det är dock vanligt förekommande att man stackar på åtalspunkter för att förstärka själva huvudåtalet. Dessutom hänger åtalspunkterna ihop, har man arrangerat spel utan licens har man troligen inte bokfört intäkter och inte heller skattat för dessa.

Men att en rättegång pågår innebär inte att diskussionen om regelverket måste tystna.

Finns det misstankar om grova brott ska rättsväsendet självklart agera. Men tillslaget och rättegången i Staffanstorp får inte skymma den större frågan: varför hamnar pokerspelare i olicensierade miljöer från början?

Den frågan försvinner inte med en fällande dom. Den besvaras inte heller av en friande.
Däremot kan man konstatera att denna rättegång kommer att ha en stor betydelse för liknande kommande rättegångar – som den förväntade rättegången om Krukan Poker i Stockholm.

Miljonbelopp behöver förklaras

Åklagaren anger i den justerade stämningsansökan en omsättning på omkring 7,2 miljoner kronor under perioden januari 2021 till juni 2024. Samtidigt yrkas att 1 586 062 kronor ska förverkas från de två huvudåtalade som brottsvinst.

Beloppen är stora. Men stora belopp befriar ingen från skyldigheten att förklara vad de avser.

Pengar som passerar ett konto, spelarnas insatser, avgifter som arrangören tar ut och vinst efter kostnader är olika saker. I rapporteringen om poker måste de skillnaderna framgå. Annars riskerar läsaren att uppfatta alla pengar i omlopp som pengar i arrangörens ficka.

Uppgiften om 120 000 till 140 000 kronor per månad behöver också sättas i sitt sammanhang. I stämningsansökans bevisuppgift hänvisas till en chatt där en av de huvudåtalade påstår att klubben kan dra in dessa belopp. Det är en uppgift som åklagaren åberopar, inte en fastställd månadsvinst.

Förbundet har inte granskat hela den ekonomiska utredningen och påstår därför inte att åklagarens beräkningar är fel. Däremot kräver vi samma noggrannhet med ekonomiska begrepp som i annan rapportering om företag och verksamheter.

Utredningen omfattar kameraövervakning och positionsuppgifter

Av stämningsansökan framgår att åklagaren åberopar kameraövervakning som ska visa verksamhet under 21 av 30 bevakade dagar. Under bevakningen ska 44 personer ha kunnat identifieras.

Enligt Sydsvenskan har en av arrangörernas telefon använts för BankID vid över 1 300 (!) tillfällen i närheten av pokerlokalen. Uppgiften visar hur detaljerat utredarna har kunnat kartlägga användningen kring lokalen. Det här bör noteras.

Även analyser av BankID användning ingår i stämningsansökan. Enligt åklagarens bevisuppgift har användning kunnat knytas till området kring pokerlokalen. För en person anges att 11 av 25 Swishöverföringar gett positionsdata, varav sju positioner låg i närheten av klubben.

Det handlar alltså om en omfattande kartläggning av verksamheten och personer med anknytning till den. Hur stark bevisningen är ska domstolen bedöma. Handlingarna vi tagit del av förklarar inte exakt hur positionsuppgifterna tagits fram eller hur precisa de är.

Förbundet erbjöd ett större perspektiv

Svenska Pokerförbundet erbjöd Sydsvenskan en debattartikel med anledning av rapporteringen. Vi ville beskriva arbetet med licensfrågan och lyfta perspektivet från svensk klubbpoker. Tidningen tackade nej med hänvisning till platsbrist.

Det är redaktionens beslut. Men den större frågan förblir obesvarad.

Förbundet har också begärt ut förundersökningen. Enligt beskedet vi fått omfattar materialet 4 505 sidor och skulle kosta omkring 9 000 kronor. Vi har avstått från att lägga förbundets resurser på hela materialet och har i stället tagit del av stämningsansökan och domstolens dagboksblad.

Vi kommer att följa målet. Men vårt uppdrag sträcker sig längre än en enskild rättegång.

Svensk klubbpoker behöver en politisk diskussion där spelarnas erfarenheter och klubbarnas verklighet tas på allvar. Det behövs en tydlig och praktiskt användbar väg till reglerad verksamhet.

Det räcker inte att fråga varför en pokerklubb saknade licens. Vi måste också fråga vad som krävs för att fler klubbar ska kunna och vilja ha en.